ATG och hästspellagstiftningen

Nedanststående krönika är skriven av Linn Andersson och behandlar ett ämne jag själv tidigare varit sämre insatt i. Det kommer en del två i morgon.

Krönika

Svensk hästspellagstiftning, del I.

Jag har följt travsporten sedan barnsben och företräder idag totalt fyra travhästar, ägda i två olika bolag. När jag sedan satte mig vid skolbänken för att bli jurist stod det tidigt klart att min examensuppsats skulle behandla den svenska hästspellagstiftningen. Under vintern och våren 2014 så fick jag förmånen att grotta ner mig på heltid i travsportens lagstiftning. Syftet med uppsatsen var att utreda gällande EU-rätt för att sedan utreda huruvida ATGs monopol är förenligt med detta. Jag kommer här i två krönikor att redogöra för lagstiftningen kring travspel och dess förenlighet med EU-rätt. För att krönikorna ska bli lättlästa kommer jag vara sparsam med källhänvisningar. Fullständiga källhänvisningar finns givetvis i uppsatsen, som också behandlar ämnet betydligt mer detaljerat, vilken inom kort kommer att publiceras på universitetens egen portal för uppsatser.

I alla moderna samhällen omfattas spelandet av så kallade förbudslagstiftningar; spelande ses som en potentiellt farlig konsumtionsvara. Bestämmelser om lotterier har funnits i Sverige sedan åtminstone år 1844. Ända sedan den första regleringen av lotterier har gällt att överskottet från spel- och lotteriverksamheten ska gå till allmännyttiga ändamål och inte till privata vinstintressen. På så vis har spelverksamheten även kommit att bli en viktig inkomstkälla för föreningslivet och folkrörelserna. Således har alltså ekonomiska hänsyn, åtminstone delvis, legat bakom den nuvarande regleringen.

I sin moderna form tog spel på hästar i Sverige sin början redan år 1923 då totalisatorn kom till Sverige och det blev tillåtet att anordna vadhållning. År 1973 stiftades en lag som än idag är gällande rätt och grunden till ATGs organisation. Svensk Travsport (ST) och Svensk Galopp (SG) fick tillstånd att tillsammans bilda bolaget Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). ATG och ST/SG är helt olika organisationer med helt olika uppdrag. Sportens kärna är de ideella föreningar som utgör landets travklubbar och ST är deras överordnade organ. ATG har till uppdrag att tjäna pengar till trav- och galoppsporten genom att bedriva spel på tävlingarna

Riksdagens och regeringens mål för den svenska spelpolitiken bygger på riksdagens beslut år 2002, enligt vilket målen även fortsättningsvis var:

”… en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskott från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Inriktningen bör som hittills vara att prioritera sociala skyddshänsyn samtidigt som intresset av ett varierat spelutbud och risken för bedrägerier och olagligt spel beaktas.”

I förarbetena till 1973 års lag, vilken ledde till att ATG startades, konstaterade departementschefen att intresset för trav- och galoppsport var stort. Sporten hade en bred förankring hos det svenska folket. Sportens betydelse som näring kunde belysas genom antalet anställda. Antalet heltidssysselsatta personer uppskattades till 1 400. Därtill kom den deltidsanställda personalen som uppgick till nära 4 000 personer. Sporten var ekonomiskt beroende av den totalisatorvadhållning som de tävlingsanordnande organisationerna fick arrangera. Departementschefen ansåg vidare att med hänsyn till bolagets befogenheter vad gäller totalisatorverksamheten fann departementschefen det vara riktigt att staten skulle få det avgörande inflytande i bolagets styrelse. En av bolagets främsta uppgifter skulle bli att fördela sportens andel av totalisatormedlen mellan arrangörerna. Departementschefen ville slutligen framhålla att avsikten skulle vara att bolaget skulle komma att bedriva sin verksamhet på sådant sätt att ekonomiska insatser från statens sida till trav- och galoppsporten i fortsättningen inte skulle bli behövliga. Statens majoritetsinflytande i bolaget har kommit att innebära att staten tillsätter hälften av bolagets ledamöter inklusive ordföranden i ATGs styrelse.

Syftet med bildandet av ATG var alltså att ge trav- och galoppsporten en stabil grund så de kunde utveckla verksamheten utan statligt stöd. Sporten som kollektiv behövde få utökade befogenheter i fråga om totalisatorverksamheten då utvecklingen av sporten inte gått i den takt som önskats.

Sverige har ett spelmonopol och lotterilagen (1994:1 000) samt kasinolagen (1999:355) utgör den rättsliga ramen för den svenska spelregleringen. Lotterilagen är en förbudslagstiftning som bygger på principen att alla lotterier kräver tillstånd och att alla tillstånd står under offentlig kontroll. Lagens syften är att förhindra kriminalitet, motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar, skydda konsumenterna och att styra överskottet. ATGs rätt att bedriva spel på hästtävlingar regleras i avtalet mellan svenska staten, via regeringen, och ägarna, det vill säga förbunden Svensk Travsport och Svensk Galopp.

Lotterilagen är ramen för avtalet för mellan staten och förbunden. Spel på hästtävlingar är dock undantaget lotterilagen enligt dess 4 §. Att lotterilagen är ramen för avtalet mellan staten och ATG går ändå att skönja av avtalets innehåll. I avtalet mellan staten och ATG beviljas ATG ensamrätt på att anordna vadhållning om pengar för allmänheten i samband med hästtävlingar.

Som svensk lagstiftning ser ut idag kan alltså inga andra aktörer är det som drivs av sporten själv få tillstånd att anordna spel på svenska trav- och galopptävlingar. Vilka spelformer som får anordnas regleras strikt i avtalet mellan staten och ATG. Där detaljstyrs även återbetalningsprocenten till spelarna på respektive spelform.

I genomsnitt återbetalas 70 % av omsättningen till spelarna. Av de återstående 30 % är 35 % skatt. Omsättningen ur ett bruttoperspektiv innebär att ca 11 % är skatt, ca 6 % går till ATG (där den till största del läggs på marknadsföring på olika sätt) och ca 13 % går tillbaka till ägarna- det vill säga till ST och SG. En vanlig fråga är om inte staten kan sänka skatten så sporten får en större del av intäkterna? Lotteriskatten är inskriven i lotterilagen och är 35 %. Lotterilagen är hästspellagstiftningens ramverk varför svaret helt enkelt är att nej, det kan inte ske med nuvarande lagstiftning. En annan vanlig fråga är varför ATG har så omfattande sponsorverksamhet? Även detta regleras i avtalet och är således ett krav från staten. Under nuvarande avtalsperiod skall årligen 47 miljoner avsättas för övergripande insatser av riksintresse för hästsektorn i Sverige. En önskan om så kallade fasta odds dyker upp då och då. ATGs uppdrag bygger alltså på ett totalisatortillstånd. Det är således skälet till att ATG aldrig (med nuvarande lagstiftning) kommer att kunna erbjuda så kallade ”fasta odds”.

Sammanfattningsvis är lagen är mycket restriktiv skriven och avtalet mellan staten och förbunden är detaljerat. ATGs handlingsutrymme i att exempelvis införa nya spelformer är strikt begränsat. Syftet med lagstiftningen är att hålla spelandet på en, uppenbart inte låg då en tillväxt alltid varit målet, men åtminstone på en mycket kontrollerad nivå. Enligt svensk lagstiftning får inte heller marknadsföringen vara för aggressiv, glorifiera spelandet, insinuera att spelaren kan bli väldigt rik, rikta sig till minderåriga etc.

Det var en kort bakgrund om nuvarande hästspellagstiftning och vad som är gällande rätt i Sverige idag. Nästa del kommer att behandla lagstiftningens överensstämmande med EU-rätt och regeringens syn på lagstiftningen framgent.

The post ATG och hästspellagstiftningen appeared first on Gamblers vardag.