ATG och hästspellagstiftningen3

För en dryg månad sedan publicerades här två krönikor om den svenska hästspellagstiftningen. För några dagar sedan kom pressmeddelandet att EU drar Sverige inför EU-domstolen varför jag tackar för förfrågan att skriva en tredje krönika i ämnet.

Först och främst vet vi inte om denna stämningsansökan kommer att innebära några omedelbara förändringar i lagstiftningen som reglerar ATGs monopol. Ansökan är ännu ingen offentlig handling i Sverige varför jag får nöja mig med EU-kommissionens pressmeddelande och den svenska regeringens officiella svar på detta.

När kommissionen (EUs ”väktare”) finner en nationell rättsregel stå i strid med fördraget kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande. Det sker förenklat i tre steg. I det första steget ska medlemslandet bemöta kommissionens påståenden om att rättsregeln strider mot EU-rätten. Nöjer sig inte kommissionen med det avger den ett motiverat yttrande där medlemslandet uppmanas att vidta åtgärder så att den nationella lagstiftningen överensstämmer med EU-rätten, vilket gjordes för ganska exakt ett år sedan. I EU-parlamentets korridorer har snacket gått att det inte skulle vara troligt att EU skulle göra slag i saken och slutligen vidta den sista, och tuffaste, åtgärden mot Sverige: att dra oss inför domstol. Med viss förvåning, men inte desto mindre glädjande, mottog jag därför beskedet att EU ändock väljer att dra Sverige inför rätta redan nu. EU siktar, liksom vad de anför i de två motiverade yttrandena, in sig på att Sverige ska ändra lagstiftningen som rör vadhållningstjänster på internet (Svenska Spels sportspel) och Svenska Spels nätpokertjänster. Ansvarig minister, civilminister Ardalan Shekarabi, bemöter detta kort i ett pressmeddelande genom att meddela att ” regeringens avsikt är att påskynda det arbete som bedrivits sedan en längre tid i syfte att hitta ett licenssystem som ska kunna införas i Sverige.” i klartext: Svenska Spels monopol på sportspel via internet och nätpoker kommer inom en snar framtid att vara historia och vi kommer ha en spelmarknad där fler aktörer får möjlighet att verka legalt.

Kommer då hästspellagstiftningen att gå samma väg? Vid min rättsutredning huruvida den svenska hästspellagstiftningen är förenlig med EU-rätten slog jag fast att jag inte finner att så är fallet. Utan att ha gjort en grundligare utredning av sportspelandet i Sverige vill jag påstå att skillnaden på riskfaktorer mellan att spela på trav jämfört med att spela på annan sport är små. Det skulle i mina ögon förefalla mycket märkligt att luckra upp den ena lagstiftningen men inte den andra. Däremot kan det vara så att Sverige gör allt i sin makt för att behålla det ena monopolet så länge det bara går. Spelet på hästar ger svenska staten över en miljard i skatteintäkter varje år. Därtill kommer de enorma intäkterna av att ca 30.000 människor får sin försörjning av den. För vad skulle egentligen hända med dessa skatteintäkter om lagen förändrades och fler aktörer släpptes in? Flera EU-länder har de senaste åren gått från monopolsystem till licenssystem. Gemensamt för dem är att en av de allra viktigaste faktorerna för att ett licenssystem ska fungera är att skattesatsen hamnar på en lämplig nivå. För låg skatt kan innebära att återbetalningen till spelarna blir så hög att spelmissbruket ökar. För hög skatt skulle medföra att inget av de bolag som idag erbjuder spel illegalt i Sverige skulle välja att ansöka om en licens. Skattesatsen måste alltså ligga på en nivå att det fortfarande kan vara lönsamt för duktiga aktörer utan att riskera att vara negativt för folkhälsan. En offshoremarknad finns även på marknader som tillämpar licenser, men den tenderar att bli mindre desto fler aktörer sig väljer att ansluta sig då de finns ett utbrett, gemensamt intresse för att verka för endast en onshoremarknad.

ATG betalar idag 35 % i skatt på bruttoomsättningen; dvs 35 % på de ca 30 % av spelets intäkter som inte går tillbaka till spelarna. Det är en skattesats som anses alldeles för hög om det ska attrahera de idag oreglerade aktörerna. Den skulle troligen rent av behöva halveras. Ingen vet idag exakt hur mycket utlandsbaserade bolag, verksamma på internet, omsätter, men för att staten ska bibehålla samma skatteintäkter med halverad skatt ska man alltså kunna anta att det illegala spelandet står för

lika mycket som ATGs totala omsättning. Detta förefaller osannolikt. Vi kan därmed konstatera att en lagstiftning med licenser på kort sikt skulle innebära en stor förlust för den svenska staten. Detta är naturligtvis något som riksdagen och regeringen till varje pris vill stoppa. Vi har nu ett svagt minoritetsstyre i Sverige där det ena av de två regeringspartierna (Mp) inte gillar travsport alls och regeringens stödparti (V) är ett av två riksdagspartier som är uttalat emot en licensering. Det är därför dessvärre inte troligt att en förändring av hästspellagstiftningen sker riktigt lika snabbt som sportspel- och nätpokerlagstiftningarna. De sistnämnda lagförändringarna genomförs troligen runt den 1 januari 2016- ungefär samtidigt som rättegången troligen skulle komma att hållas.

Jag fortsätter dock att hoppas på en förändrad lagstiftning även för hästsporten inom en snar framtid. Monopolet har för länge sedan spelat ut sin roll och är idag inte den bästa vägen för att hålla nere spelandet och hjälpa sporten på en stabil grund. Oavsett vilka delar i den svenska spellagstiftningen som regeringen nu väljer att förändra kommer det kommande året att bli mycket spännande för alla oss sport-, spel- och hästintresserade!

Läs gärna del 1-2

http://www.gamblersvardag.se/atg-och-hastspellagstiftningen

http://www.gamblersvardag.se/atg-och-hastspellagstiftningen2

Tack till Linn Andersson @LinnAndersson82

The post ATG och hästspellagstiftningen3 appeared first on Gamblers vardag.