ATGs ständiga jackpotvurm dödar v75 som högvinstspel

Så här ser det ut sistlidna åren för V75 fram till 6 oktober respektive år.

2016

Oms: 3 996mkr på 55 spelomgångar med 72,65mkr i snittomsättning.  Antal jackpots 16

2017

Oms: 3 969mkr på 61 spelomgångar med 65,06mkr i snittomsättning. Antal jackpots 14

2018

Oms: 4 336mkr på 64 spelomgångar med 67,75mkr i snittomsättning. Antal jackpots 26

Remarkabelt är att på tre år har det blivit 9 fler spelomgångar, samt 10 fler jackpots. Den oerhörda mängden jackpots, mer än var tredje gång tävlingar körs, har gett en konstlad ökning av snittomsättningen, men notera likväl snittomsättningen sjunkit med 7% jämfört med 2016.

Jämför man dessutom medianutdelningen  för följande år blir resultatet talande.

2016 – 45 376 kr

2017 – 102 347 kr

2018 – 23 212 kr

Redan 2015 insåg man detta då vintern 14/15 hade varit sällsynt jackpotfrekvent, 2mars skrevs på STs sida:

Spelvänligare V75-omgångar med högre vinster

Under våren har det ofta blivit låga utdelningar på V75, och hela tolv lördagar har V75-raden varit så lättfunnen att det inte blivit utdelning på fem rätt. ATG ser därför en klar fördel med Lördagsloppet, då spelvinsterna kan bli högre på V75.

– Lördagsloppet ger oss möjlighet att göra V75 till ett mer spännande spel. Vi kan nu lägga lite jämnare lopp på V75-kupongen vilket bäddar för högre vinster, säger ATG:s vd Hasse Skarplöth som konstaterar att det varit osedvanligt många ”lätta” V75-omgångar i vår, där det inte blivit någon utdelning på fem rätt.

– Alternativet att sänka jackpotgränsen på V75 har naturligtvis också varit uppe för diskussion. Men faktum är att en sänkning av jackpotgränsen från 15 till 10 kronor inte hade haft så stor effekt. Endast tre av tolv femrättsjackpotar hade undvikits om vi hade haft den lägre jackpotgränsen i år, förklarar Hasse Skarplöth.

Svensk Travsport gör några ytterligare smärre justeringar i V75-propositionerna för att undvika att det ska bli alltför många stora spelfavoriter framöver.

– Från och med maj kommer fler V75-lopp startas med voltstart. Till exempel är det voltstart i Klass II-loppet i Örebro 2 maj, och voltstart i både Klass I och Bronsdivisionen på Umåker 9 maj. Dessutom kommer vi alltid att ha femton startande när Diamantstoet körs på V75, oftast med så kallad spårtrappa vilket möjliggör femton hästar bakom startbilen. Två åtgärder som ställer lite högre krav på spelfavoriterna än vad som är fallet om loppen startats med autostart och tolv hästar, säger Petter Johansson.

För hästar på väg upp

Det nya Lördagsloppet kommer alltid att vara öppet för hästar som har tjänat upp till 275 000 kronor, alltså hästar som är på väg upp i det elittävlande som V75-loppen innebär. Distansen kommer att vara 2640 meter och det blir 20 meters tillägg för de hästar som tjänat mer än 100 000 kronor.

Så här kommer det att se ut i propositionen:

Prop 8. Lördagsloppet
För hästar med 30.000 kr – 275.000 kr.
2640 m. Tillägg 20 m vid vunna 100.001 kr.
Pris: 100.000-50.000-25.000-13.500-8.000-(5.000) kr.

– Lördagsloppet ska vara så jämnt och bra som möjligt. Därför har vi valt en klass där det alltid finns väldigt många bra hästar, över hela landet alla årstider. Loppet kan dessutom vara en ganska bra matchningsväg inför de vanliga V75-klasserna, vinner man Lördagsloppet står man bra inne i antingen Klass II eller Klass I inför nästa start, säger Petter Johansson.

Propositionsändringar redan i maj

Lördagsloppet körs redan från och med 2 maj i Örebro, vilket innebär att några av de tidigare utskrivna propositionerna ändras. Samtidigt höjs prispengarna.

– Ja, vi och ATG vill ha Lördagsloppet nu direkt, det har ju varit väldigt många favoritbetonade V75-lopp under våren. Därför har vi ändrat propositionen i ett ramlopp på V75-dagarna i maj. Lördagsloppet körs på alla ordinarie V75-dagar, förutom V75-finaldagarna. Totalt kommer fem miljoner kronor att delas ut i prispengar i Lördagsloppet under året, varav hälften är omfördelning från andra lopp och hälften är nya prispengar, säger Petter Johansson.

Vilka lopp blir V75-lopp?

Vilka sju lopp som ska ligga på veckans V75-kupong avgörs vid startanmälningarna på söndagkvällar. Tränarna har då startanmält sina hästar till alla de tolv loppen som körs på V75-banan, och personal från ATG och Svensk Travsport kan därefter bestämma vilka sju av loppen som ska ligga på V75-kupongen.

De loppen som heter Klass II, Klass I, Bronsdivisionen, Silverdivisionen och Gulddivisionen hamnar nästan alltid på V75-kupongen. Därutöver finns ytterligare ett par lopp som utskrivna för att bli V75-lopp, det kan till exempel vara ett lärlingslopp eller kallblodslopp. Och slutligen finns ytterligare en handfull så kallade ramlopp som är lopp som körs utanför V75 på tävlingsdagen.

Lördagsloppet blir nu ett av dessa ramlopp, och förhoppningen är att det ska hålla så pass bra klass att det kan platsa på V75-kupongen de veckor då något av de tilltänkta V75-loppen inte håller tillräckligt jämn och bra kvalitet.

De veckor Lördagsloppet inte läggs på V75-kupongen, hur körs loppet då?
– Då ligger det som ett av ramloppen som körs innan V75 börjar. Och när Lördagsloppet ersätter något av de andra loppen på V75-kupongen, så kommer det utbytta loppet att köras som ramlopp, förklarar Petter Johansson.

Hur avgör ni om ett av de vanliga divisionsloppen inte ska ligga på V75-kupongen?
– Om till exempel ett Silverdivisionslopp ser ojämnt ut och det finns anledning att tro att en av hästarna kommer bli väldigt stor favorit på spelet, då kan det vara läge att plocka in det jämnare Lördagsloppet på V75-kupongen istället.

Men ibland vill vi väl se de största favoriterna på V75?
– Ja, självklart. Lopp med hästar av ”Järvsöfaks-typ” som är välkända för allmänheten bör nog alltid ligga på V75-kupongen, även om de hästarna förväntas blir storfavoriter på streckspelet. Det här blir en avvägning varje vecka hur vi ska göra.

Vem är det som avgör detta i praktiken?
– Den tjänsteman på Svensk Travsport som jobbar med startanmälningarna på söndagkvällen pratar sig samman med ATG, och ofta också med arrangerande bana. Formellt är det ATG som avgör, men de sportsliga värdena kommer väga tungt, säger Petter Johansson.

NOTA BENE: Lördagsloppet används överhuvudtaget inte längre, och det föreligger inga intentioner från ST/ATG att vidmakthålla V75 som ett högvinstspel, sålunda är jackpotfrekvensen önskvärd ur styrandes synpunkt, frågan är naturligtvis om det är speloptimerande eller speldecimerande.

Jag är övertygad om att det är speldecimerande med jackpots, för det innebär i slutändan en omfördelning av småspelarnas få-rättsvinster till vid jackpots där storspelarna vinner merparten av Alla-rättsvinsterna .

ATG påvisar liksom politiker , att konsekvensanalyser är något som anses vara irrelevant , enär det gång efter annan upprepas misstag som analytiker ifrågasätter t o m innan det prövats !

The post ATGs ständiga jackpotvurm dödar v75 som högvinstspel appeared first on Gamblers vardag.