ATGs / STs roll i medivärlden har förändrats sedan 2002

Företag/idrottsorganisationer erbjuder med jämna mellanrum media fri publicering av text och bild (om företagets/idrottsorganisationers verksamhet). Vilken är din inställning till publicering av sådant material?

Tom Lundgren, programdirektör Sveriges Radio.

– Vi ska inte publicera färdigt material utan bedriva självständig kritik.

 

Åke Stolt, sportchef Sydsvenska Dagbladet

– Vi använder inte sådant material. Möjligen med undantag för en strikt enkät från ATG där fem kuskar tippar V75.

 

Lars Östling, sportchef Aftonbladet

– Vi publicerar aldrig sånt material. Vi vill själva stå för allt som publiceras i tidningen.

 

Lennart Håkansson, chefredaktör NSD

– Vi bedömer releaser och annat inskickat material från fall till fall. Texter skriver vi själva, om det inte är debattinlägg. Fria bilder använder vi när det är befogat.

 

Per-Anders Örtendahl, vice ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Om de bedöms som sakliga och objektiva finner jag inget hinder.

 

Monica Saarinen, gruppchef Studio Ett (SR)

– Sånt material ska självklart inte publiceras.

 

Jan-Åke Lennartson, sportchef Göteborgs-Posten

– All information från företag/idrottsorganisationer kräver givetvis journalistisk värdering och bearbetning före publicering.

 

Richard Fagerlund, ordförande Svenska Ishockeyförbundet

– Överensstämmer budskapet med tidningens filosofi så är det väl ok. Många inslag i en tidning i dag är ju alster av andra byråer eller frilansare och där måste ju tidningen göra samma bedömning.

 

Leif Nilsson, ordförande i Svenska Sportjournalistförbundet

– Det ska man inte publicera. Däremot kan man utifrån den information som finns göra ett eget reportage. Om inte bör det hamna i papperskorgen.

 

Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten

– Precis som allt annat informationsmaterial kan det för det första bara vara aktuellt att publicera om det bedöms ha allmänintresse, för det andra krävs alltid bearbetning.

 

Remy Nilson, chef för TV-sporten (SVT)

– Allt material måste självklart passera en journalistisk granskning. Håller det eller håller det inte? Går någonting av det användas?

 

Ulf Wallin, universitetslektor JMG.

– Ett otyg. Initiativet till artiklar bör alltid komma från redaktionen. Tyvärr börjar delar av idrottsrörelsen att alltmer likna skivbranschen, som vill styra all publicitet, t ex när stjärnorna “ska göra press”.

 

Åsa Edlund, reporter TV-sporten (SVT).

– Det är inte konstigt att de erbjuder sådant material. Själv skulle jag inte publicera en sådan text rakt av, däremot kan det ju ibland finnas intressant fakta i texten som man själv kan gå vidare med.

 

Sune Sylvén, sportchef Svenska Dagbladet

– Ytterst tveksamt förfaringssätt, men naturligtvis bör materialet läsas – där kan ju finnas en nyhet som bör beskrivas enligt gängse journalistisk metod.

 

Detta är en av flera speglingar från en fantastisk intervju och krönika skriven 2002 publicerad på journalisten.se , skriven av Julia Nilsson.

Noteras bör att REMY kanska tydligt särskiljer sig i uttalandet här.

Numera är mer eller mindre uteslutande all hästsportsmatrial skrivet av kanal75 som tidningarna erhåller kostnadsfritt, och publicerar helt utan journalistiskt granskning.

The post ATGs / STs roll i medivärlden har förändrats sedan 2002 appeared first on Gamblers vardag.