Att spela på trav ur hästägarens perspektiv

Det kom ett brev, från en av mina läsare som ger ett annat perspektiv än det jag har som spelare, en hästägares perspektiv på spelet och hästarna, kuskarna, informationen om balans och huvudlag. (Hattens påpekande)

Att spela på trav- ur hästägarens perspektiv 

Av Linn Andersson.

Travsporten är en fantastisk rörelse som engagerar såväl människor som arbetar med hästarna som människor som äger dem och människor som spelar på hästarna. En del av dessa människor har helt olika syn på trav och helt olika förväntningar inför ett lopp. Det är lite av charmen med sporten: den berör och den berör många och på olika sätt. En sak vi alla ska vara säkra på är att samtliga behövs för att vår sport ska vara så välskött och stå sig så stark ur ett internationellt perspektiv. Jag tror dock att vi alla överlag tjänar på att lära oss att se saker ur andras perspektiv och därför tänkte jag här resonera lite kring saker som många som spelar på trav ofta funderar över och ta det ur hästägarens perspektiv.

Först och främst är vare sig spelare eller hästägare en homogen grupp. Gruppen spelare består från allt från de som ibland köper en 50 kronors Harry Boy istället för den obligatoriska trisslotten vid veckans storhandling till extrema analytiker som analyserar ett travlopp djupare än en börsmäklare på Wall Street analyserar aktiemarknaden. Gruppen hästägare är lika heterogen den: vi har allt från den som äger en tusendel i en rikshäst till storhästägaren som äger 100 hästar själv. Min definition av spelare respektive hästägare i denna krönika avser därför de så kallade kunskapsspelarna och de hästägare som har ett lite större intresse, och därmed kunskap om sporten, – oavsett hur mycket pengar de spelar för eller hur stor del i en häst de äger.

Jag har valt ut tre ämnen som ofta berör och resonerar kring dem ur spelarens ögon, men med ett hästägareperspektiv på sakerna.

Skoinfo

Detta gissel. Denna ständiga källa till frustration på sociala medier. Hur j-a svårt kan det vara att rapportera huruvida hästen ska gå barfota eller ej en timme före spelstopp?!
Travtränare är företagare och jag förutsätter därför att samtliga ständigt funderar lite över hur varje häst ska tränas, äta och balanseras för att få ut maximalt av sin kapacitet. Åtminstone förutsätter jag det när jag betalar 345 spänn om dagen för att tränaren ska träna och tävla med min häst för att bästa möjliga tävlingsresultat ska uppnås.

Överlag har en tränare en någorlunda uppstyrd plan för hur hästen ska matchas den närmaste tiden och har därför ungefär en idé redan vid anmälan inför varje lopp huruvida det är ett lopp där samtliga växlar ska ryckas eller om det kommer ett viktigare lopp ganska snart så man exempelvis vill spara på hovarna nu. Hovar växer och hästar lever så de kan förstås bete sig lite oplanerat också. Men åtminstone på tävlingsdagens morgon vet man ju hur mycket hov hästen har. Då har man också en idé om man ska köra barfota. Väldigt vanligt är att det är gränsfall. Dvs, blir banan helt perfekt och hästen känns perfekt kommer det funka, men är gruset något hårdare än perfekt och hästen en smula stelare i uppvärmningen än perfekt vill man inte chansa utan slår på skor. Här kommer knäckfråga 1: är det en försämring?
Det är ju en avvägning. Man tror förstås risken att hästen inte kommer kunna göra sig själv rättvisa, kanske till och med rent av får ont någonstans, är större än chansen att det blir optimalt. Men naturligtvis innebär det att det inte är optimalt. Men NÄR upptäcker man det då? Ja, här kommer det allra viktigaste frågan. Svaret är: i värmningen. Vilken vanligtvis sker sisådär 60 minuter före start. Varför en ändring från barfota till skor ca 45 minuter före start är rimlig. Ändrar man senare än så bör man verkligen kunna förklara varför. Jag vill nämligen påstå att det är väldigt sällsynt att tränaren gör alla förberedelser, jobbar vidare med att värma och köra andra hästar och helt hipp som happ kommer på att en häst ska ha skor. Det krävs ju lite logistik också. Det tar ändå en stund att fysiskt slå på de där skorna.

Summa summarum: förutom vid stora väderväxlingar (och de extremt sällsynta fall en häst lyckas med något i boxen så hoven slits väldeliga) finns inget egentligt skäl till att göra ändringar i skoinfon senare än en kvart efter att hästen har värmt upp. Detta är faktiskt precis lika intressant för ägaren som för spelaren. Jag vill också väldigt gärna veta hur min häst kommer gå balanserad.

Kan man inte tvinga tränarna att meddela skoinfo några dagar i förväg? Å ena sidan skriker hästägaren i mig ”nej tack! Låt oss få tävla med våra hästar så optimalt vi kan!” Fast å andra sidan: det skulle bli lika för alla. Ena gången skulle just min tränare ta det säkra före det osäkra och anmäla med skor och det på tävlingsdagen visar sig att hästen hade kunnat gå barfota. Nästa gång gamblar min tränare rätt och konkurrenten fel. Problemet är ju även här djurskyddet: hur säkerställer vi att inte hästar kommer tävla barfota när de inte har hov för det?

Stallkörningar

När en häst ska tävla betalar hästägaren alla kostnader för transport, utselning, traktamente till skötaren osv. Att transportera en häst till en bana 30 mil bort kostar allt som allt oftast runt 3-4000:-. Och då har jag inte räknat in min egen resa och den mat jag måste köpa. Är ni med? Det kostar förbannat mycket. Även i det fåtalet lopp det utgår reseersättning för hästen så vill man ändå gärna ha med sig pengar hem. Ägaren får å andra sidan sisådär 85 % av intäkterna också. När man har häst i ett storstall får man ju ibland räkna med att ens häst möter stallkamrater. Här får man ju göra en avvägning som hästägare vad man tycker är viktigt. En del stortränare matchar stallets hästar mot varandra väldigt ofta, andra betydligt mer sällan. Matchar en tränare stallets hästar mot varandra innebär det ju också att man löper risk att inte få förstekusken bakom sin häst varje gång. Detta är väldigt intressant för en hästägare! Och vi hästägare resonerar tack och lov olika här. MEN! En sak kan jag lova er och det är att absolut ingen av oss skulle vilja se vår egen häst offras för att nån annan ägares häst ska vinna!!! Jag säger inte att stallkörningar inte sker, vill dock klargöra att jag inte heller vet ATT det gör det, utan endast att om detta sker med hästar som har olika ägare så löser det sig naturligt. Man flyttar hästen till en annan tränare!

Problemet skulle därmed endast kunna bli ett reellt problem genom att hästarna har både samma ägare OCH samma tränare (hur man gör med kuskarna som får provision på just det som den själv kör in vet jag inte). Så anses detta vara ett problem tycker jag det är här man bör hålla debatten.

Att köra för bästa möjliga placering

Som hästägare vill man förstås att hästen ska vinna. Man vill att den ska vinna mer än någon spelare i hela världen vill att den ska vinna. Fast vi är oftast väldigt glada om den kommer tvåa också. Eller trea. Eller sistapengen så den finansierar resan… Eller what the heck: den kan galoppera och bli diskad också. Bara det inte var dens eget fel. Eller den i varje fall såg fin ut efteråt… Och här skiljer vi oss åt, kära spelare. För er räknas endast en viss placering och för oss räknas hästen mest. Och här måste vi förstå att vi har olika drivkrafter. Och vet ni vad: det är helt ok! Vi båda VILL hästen ska vinna. Kusken kommer köra för bästa möjliga placering. Men ibland kommer också kusken ta i beaktning att en häst är en häst. Vi tävlar på hästars flock- och flyktinstinkt. Det finns olika teorier bland hästfolk om huruvida en häst tar skada av att bli trött. Den som stöds utav flest är att en häst springer på sin instinkt. En häst slutar inte springa när den får lite ont i benen (som en annan som kliver av löpbandet i det läget, dricker lite vatten och därför kan göra om samma sak igen dagen efter). Den springer för den inte vill lämna sin flock och den tar därför ut sig på ett sätt som vi människor över huvud taget inte kan föreställa oss. Och just därför måste vi människor sätta stopp för den emellanåt. Därför kommer kusken ”köra snällt” (dvs, backa sig sist och försöka leta sig fram invändigt sista varvet. Vi har alla primalskrikit åt det framför tvn) med hästen jag spelat-som-var-så-jävla-dyngklar-i-mitt-badkar-för-hade-hen-bara-laddat-från-spår7-hade-hen-ju-kommit-till-spets. Och det måste vi förstå. Det är charmen med att ha levande djur som spelobjekt. Det är någon som äger och älskar dem och vill kunna se dem på tävlingsbanan fler gånger.

Linn Andersson

Om krönikören:
Linn Andersson är 33 år och bor i Örebro. Hon är travfrälst sen vaggan och utbildad jurist med just den svenska hästspellagstiftningen som specialitet. Hon delar idag huvudsakligen sin tid mellan politiken och med att förmedla och företräda Björn Goops egna andelshästar. Linn företräder för närvarande åtta hästar vilka ägs i totalt 145 andelar.

Linn kan nås på linnandersson@msn.com

Observera att ovanstående text är skrivet av Linn, och jag har inte på något sätt påverkat texten i någon form. !

The post Att spela på trav ur hästägarens perspektiv appeared first on Gamblers vardag.