En spelares väg, en gamblers vardag 3
Jag vaknade så sakta upp och såg mot fönstret mot Hanverkargatan, det sipprade inte ut något ljus från gardinen, så det var mörkt ute. Det var söndag eftermiddag och jag var törstig som en örn och det smakade ullsocka i käften, otvättad ullsocka.
Kvällen hade tillbringats på Ritz, liksom så många andra kvällen om jag inte spelade vill säga. Men på Ritz kände jag några bartenders och dörrvakterna, så jag behövde aldrig pröjsa inträde och kunde vigga en bärs i baren om jag var gul. Dessutom så kunde man ha sån tur att någon donna förbarmade sig över en fattig pojke från landet.
För några år sedan när jag varit inblandad i synthdiscot Rip Off på Birger Jarlsgatan, så lärde jag mig grundligt hur turerna gick i stans krogliv. Anders och några polare kom ner och letade unga gossar medans jag och mina polare hängde på Riche, Cafeet och Vickan. Rip Off låg i källaren på glassbaren Evergreens som låg mittimot Riche, och gick man längst ner i källeren så kunde man genom en branddörr, komma in i katakomberna under östermalm. Man kunde komma upp till samtliga fastigheter runt hela BirgerJarlsgatan och förmodligen betydligt längre än så. Ofta gick jag källarvägen och tog en sup med köksmästaren på BäckaHästen, han hade alltid lite matkonjak stående. Det var en salig blandning av människor som befolkade krogarna, på måndagarnas var man ofta på Alexandra där jag en gång passade på och stal en puss av Silvia, eller om det var någon annan brunett som stod med kungen på balkongen.
Att jag kom in på Alexandra berodde på att deras jättelika dörrvakt, Jokso var en bekant till mig, som jag träffade i alla möjliga sammanhang. Jokso var inte bara lång, utan bred som en dörr över axlarna. Samt fullständigt hänsynslös. Jag såg honom förra året på Birger Jarlsgatan, där han kom glidandes i sin slagskepp till Merca, när ett gäng skinnskallar gick rakt ut framför bilen. Jokso stannade inte men saktade ner en smula och skinnskallarna var tvungna att hoppa undan. En av kalhyggena dammade näven i taket och skrek”Jävla svartskalle, kom ut ur bilen så ska vi spöa skiten ur dig.
Jokso tvärstannade, öppnade dörren och vecklade ut sina 2.10 ur bilen och frågade vem som skulle ha spö först, varvid kalhyggena insåg att dom kaxat mot fel svartskalle och tog till harvärjan, och Jokso efter. Samtidigt tutade bilarna och fotgängarna vände sig om för att se vad som stod på. Jokså såg mig och skrek, passa bilen Hattjävel och fortsatte kuta mot Berzelipark där gänget försvann. Några minuter senare kom Jokso tillbaka, garvandes glatt och frågade om det vart nått problem?
Neh sa jag, kom två snutar som frågade vad det rörde sig om, men jag sa att det var du som jagade skinnskallar och nog skulle ha spöat upp dom på några minuter, så det var kool, varvid snutarna log snett och hjälpte mig putta bilen intill kanten och gick vidare åt rakt motsatt håll.
Jokso gav mig en näve sedlar ur fickan och tackade för hjälpen, rivstartade och försvann i ett dammoln. När jag kollade vad för prassel jag fått så var det några tior, några hundringar och en lax. Men jag hade också hört på omvägar hur Jokso kunde gå in på en atgbutik, gå bakom disken och ta alla sedlar i kassan och säga till ägaren att han skulle få stålarna i morgon. Jokso bråkade man inte med i onödan helt enkelt. Jokso sköts förövrigt på Solvalla i kön till totoluckan på Kongressen 1998.
Fortsättning följer!
