Luleå Hockey kan bli mer eller mindre "odödliga" OM klubbledningen sköter korten rätt
Det har som bekant redan börjat spekuleras vilt i vilka toppnamn som Luleå kommer värva de kommande åren till följd av jättefinansiärens intåg och det är tämligen uppenbart att LHF måste värva betydligt mer spetskompetens för att bli ett etablerat topplag som kan ta fler SM-guld. Det är inget att hymla om, samtidigt som det är jätteviktigt att bland annat fortsätta utveckla organisationen – inte minst på ungdomssidan – och spetsa till juniorsatsningen för att göra LHF till ett ännu attraktivare val för stortalangerna i Europa.
Spekulationer och åsikter gällande ovanstående kommer dyka upp i stor omfattning på bloggen framöver, men låt mig fokusera på något annat den här gången:
Luleå bör även tänka ännu långsiktigare än så och göra allt för att säkerställa att LHF blir att räkna med vad beträffar att bli en toppklubb på SHL-nivå över tid även OM klubben blir utan en jättefinansiär någon gång i framtiden. Det måste ”samlas rejält i ladorna” och får inte bara fokuseras på sportslig framgång på kort/medellång sikt med risk för att klubben är tillbaka på ruta ett om låt säga 7-8 år efter att ha bränt alla pengar på i första hand ”flashiga” nyförvärv.
Det handlar inte minst om att se till att bygga upp ett betydligt större kapital. Cirka 15 miljoner kronor – som klubben hade i eget kapital inför den här säsongen – är relativt små pengar för en klubb som omsätter långt över 100 miljoner på årsbasis. Det är inga marginaler att tala om i en bransch som är tuff och mångmiljonunderskott sett till en enskild säsong inträffar lite då och då för vissa klubbar. Lägg därtill att elitlicenskravet (minst fyra miljoner i eget kapital) som bekant blir hårdare redan nästa säsong och troligen kommer bli ännu tuffare över tid.
LHF bör rimligtvis – till att börja med – ha som målsättning att kapitalet (läs: i form av cash och inte ”bokföringstrix”) ska utgöra MINST 50 procent av omsättningen. Det handlar om ungefär 65-70 miljoner kronor i dagens penningvärde, vilket skulle göra klubben betydligt mindre sårbar för till exempel konjunktursvackor och underpresterande spelare med dyra mitt-under-säsongen-värvningar som följd. En brandskadad arena med följden av att laget tvingas spela hemmamatcherna på annan plats en längre tid är visserligen inte direkt jättetroligt, men trots allt inte uteslutet och med ett enormt eget kapital får klubben ”hängslen och livrem”vid ett katastrofscenario (läs: det kan vara i värsta fall vara upplagt för likviditetsproblem vid en eventuell försäkringstvist) av den karaktären. Better safe than sorry…
Ett enormt eget kapital möjliggör även att Luleå kan få utrymme till att satsa på fler kringverksamheter utanför hockeyn. LHF har i princip inga intäkter att tala om under en relativt betydande del av året och med låt säga attraktiva hyresfastigheter, som helst är obelånade, kan Luleå få stora nettointäkter månad ut och månad in. År efter år. Bara för att ta ett exempel när det gäller potentiella kringverksamheter.
På så sätt blir klubben mindre känslig för minskade sponsorintäkter vid exempelvis konjunkturssvackor och/eller ”oturliga vd-byten” samt får fler ekonomiska ben att stå på inför framtiden.
Ett Luleå i ”ekonomiskt överflöd” möjliggör även att klubben får möjlighet att ta ett större ansvar när det gäller att stärka hockeyintresset i framför allt den egna kommunen samt – i första hand – Boden, Piteå, Älvsbyn, Haparanda och Kalix. Det kan till exempel handla om att bidra till att skapa fler isytor, hjälp med gratis/billig hockeyutrustning och olika former av marknadsföringsåtgärder som syftar till att öka intresset för att få fler barn att börja spela och/eller intressera sig för hockey. Åtgärder som kostar både tid och pengar, men som kan betyda mycket på sikt och ge många positiva spin off-effekter för klubben i det längre perspektivet.
