Travjournalisternas kritiklösa hållning
|Såväl ATG som Svenska Spel köpte upp alla marknadsplatser i media någon gång runt 2006-2008 gissar jag det var. Problematiken det skapade var framförallt att all form av kritik effektivt tystades ner, och att kunderna, dvs spelarna fick ingen som helst möjlighet att göra sig hörda.
Bland annat köpte båda spelbolagen upp såväl Expressens som Aftonbladets spelbilagor SAMT tidningarnas internetsajter för spel, vilket bland annat innebar att undertecknads blogg på expressen vilken var mest lästa spelblogg och topp 50 av samtliga bloggar, TVINGADES bort. (vilket jag i dag tackar för)
Därav följde en tid av försämrad marknadslyhördhet och en oförmåga att ta in kritik vilket ledde till Pokerkraschen för Svenska Spel, enär dom reagerade alldeles för sent på kundernas kritik för bristande säkerhet samt kundernas klagomål på bristande teknik på pokerklienten. Det har inneburit en närmare 70% nedgång av intäkterna från pokern för Svenska Spel.
ATG har gjort en liknande resa, där INGEN ifrågasatte utlandsavtalen och den supersatsning som gjordes genom RejkbackRemy , där avtalen medvetet var så uselt skrivna att ATG inte tjänade en nettokrona före en omsättning på över 1 miljard per år. Nu är omsättningen över 2 miljarder, men kostnaderna för satsningen totalt har fortfarande inte hämtats in. (nettointäkten är runt 50 miljoner per år, vilket motsvarar dryga 400 miljoner i Svensk omsättning)
Grundfundamenta KAN ha varit god, att skapa ett världsomspännande intresse för Svensk travsport och göra V75 till världens största poolspel. Problematiken var att man för att skapa en så snabb omsättningsökning som möjligt, inledde samarbete med John Wilson, som var en av dåtidens internationellt största investerare i spel och drev ett jättelikt spelkonsortium som huvudsakligen inriktade sig på spelpooler i USA och Storbritannien( se http://www.gamblersvardag.se/den-tasmanska-pungvargen-bet-hart )
Detta upplägget har i slutändan givit REJKBACKspelarna en total vinst på långt över en miljard netto, och grundbulten har varit densamma i såväl Australien, Tasmanien, SydAfrika, Usa, Estland. Genom att endast behålla 4.28% själva, och ge utomnordiska samarbetspartners 25.72% av intäkterna på omsättningen, så har detta givit samarbetspartners en möjlighet att ge storspelarna en rejkback på upp till 20%, vilket i tex SydAfrikas fall beskrevs av Remy på följande sätt:
”Spelet i Sydafrika inleddes försiktigt med direktspel under måndagsluncher och tisdagskvällar för att snabbt öka i intresse hos spelpubliken. Redan inom loppet av tre veckor omsatte spelet på svenskt trav cirka 500 000 på första tävlingstillfället.
”En etablering i ett nytt land tar normalt fyra månader till två år beroende på hur välutvecklad den utländska partnern är när det gäller allt från organisation och distrubution till teknik och marknadsföring. ” ( http://www.gamblersvardag.se/atgs-areberattelse-2006remy-nojd-med-sydafrika )
Att det OCKSÅ har inneburit en intäktsförsämring på runt 1 miljard för SVENSK HÄSTSPORT är svårare att se, men det råder ingen tvekan om att största orsaken till förlorad omsättning i Sverige beror på bristande SPELSÄKERHET och UtlandsAFFES ständiga mjölkande av spelpoolerna och följdverkan som består i sena oddsförändringar.
Om journalister anknutna till hästsporten hade fullgjort sin yrkesheder, hade med all sannolikhet denna ebbereröds bank stängts för fyra fem år sedan. ATG hade med all sannolikhet behållit sitt utomordentliga renommé som företaget tillskansat sig under 2000talet och dagens situation hade inte uppkommit.
Likaledes hade den totala avsaknaden av återinvesteringar i bananläggningar och liknade avslöjats långt innan dagens problem kom i dagen, liksom den fullständigt förlorade återväxten som branschen kommer att lida av närmsta åren, men som till min oförstörda glädje så saktliga förändrats genom att yngre krafter bereds plats på framförallt banorna, vilket påvisar ett gryende hopp om förändring.
ATGs och Svenska Spels marknadssatsning att ta kontroll över mediaflödet inom spel visade sig vara en katastrofal satsning, genom sitt oligopolliknande likriktning av media och dess utövare. Kostnaden är i slutändan svåröverblickbar, men att den är nog så kännbar kan alla inom hästsporten intyga.
De så kallade hästsportjournalisterna har mycket att stå till svars för, samtidigt som jag förstår alltför väl att hjärtat sitter nära plånboken och det som i sämre tider försakas är yrkeshedern.
The post Travjournalisternas kritiklösa hållning appeared first on Gamblers vardag.